DFM1: UTVECKLING - från ägg till embryo
Beskrivning för kursavsnittet
Kursmomentet "UTVECKLING - från ägg till embryo" utgör avsnitt 2 av Kursmoment 1 på DFM1. Kursmomentet är på 6 högskolepoäng. Kursmomentet presenterar människans utveckling från könscellnivå till embryo och delvis även vuxen människa. Den är byggd kring den centrala frågan: Hur utvecklas en människa ur ett ägg och en spermie? Momentet ger en introduktion till cellens viktigaste funktioner och strukturer och till embryologi samt till utvecklingsbiologins molekylära mekanismer. Kunskaperna fördjupas på smågruppsdiskussioner, på basvetenskapliga och kliniska föreläsningar, på lektioner, samt via framställning av modeller och begreppskartor. I ett vetenskapligt projekt fördjupar sig studenten i genetikens mekanismer, under temat "Ärftlighet och människan i hälsa och sjukdom". Under kursmomentet görs också en klinisk fördjupning med tema "Sår och sårläkning".Kursavsnittets lärandemål (ur kursplanen)
Kunskaper och förståelse
Systemet människan, i balans: Studenten ska- kunna redogöra för cellens mikroskopiska struktur och för dess viktigaste funktioner samt för de olika cellorganellernas uppbyggnad och funktion (S2).
- känna till grundläggande genetisk terminologi, kunna redogöra för arvsmassans organisation och för dess utveckling på cellulär-, kromosomal- och gennivå samt kunna förklara de basala molekylärgenetiska mekanismerna i relation till cellernas strukturer och funktioner (S3).
- kunna redogöra för utvecklingsbiologins molekylära mekanismer, för cellernas utveckling i de viktigaste vävnadstyperna, för cellernas omsättning samt för individens utveckling, från bildandet av könsceller till embryo, och också kunna redogöra för allt detta i relation till arv och miljö (S2).
- kunna redogöra för celltillväxt, cellspecialisering, cellrörelse och för interaktioner mellan celler samt kunna förklara hur interaktionerna möjliggör utvecklandet av en multicellulär organism (S3).
- för både enkla och komplexa genetiska sjukdomar, kunna diskutera sambandet mellan ärftlighet och miljö å ena sidan och fenotyp å den andra (S4).
- redogöra för olika mutationstyper, för faktorer som orsakar mutationer samt för mekanismer som cellen använder för att bibehålla genomisk integritet (S2).
Färdigheter
Systemet människan, direkt och indirekt kontakt: Studenten ska kunna- använda begreppskartor för att analysera, medvetandegöra och lära sig komplexa samband kring grundläggande cellbiologiska mekanismer, liksom kring kroppens olika funktionssystem (M2).
- samla och analysera basvetenskapliga såväl som kliniska frågeställningar samt kunna sammanfatta resultaten skriftligt (M2).
Förhållningssätt
Kunskap och attityd: Studenten ska kunna- visa insikter om hur människans fenotyp är resultat av samspelet mellan individuellt arv och utveckling i en komplex och varierande miljö (S1).
Examination och redovisning
UTVECKLING - från ägg till embryo examineras med en skriftlig dugga. Det vetenskapliga projektarbetet examineras individuellt med en uppsats. Avsnittet avslutas med ett obligatoriskt med ett modellbygge under de avslutande dagarna "Cellslöjd - från ägg till människa". Momentet professionell utveckling, det vill säga seminarier med fokus på gruppdynamik, samt undervisningen i konsultations- och sjukvårdsmetodik är obligatorisk. Den undervisningen, som bedrivs i primärvården, har obligatorisk närvaro. Målen för professionell utveckling examineras genom reflekterande portföljblad.Frivillig stödundervisning
- För stöd med ordbehandlingsprogrammet organiseras stödundervisning. För detta krävs anmälan enligt anvisningar på introduktionsföreläsningen till informationssökning.
Läromedel
På kursmomentet används Alberts "Molecular Biology of the Cell" som huvudläromedel (femte upplagan 2008). Detta kompletteras med olika hemsidor som innehåller information om embryonal utveckling. Alberts femte upplaga anges som "A5" i läshänvisningar. Observera att det finns flera olika cellbiologiböcker som täcker de centrala mekanismerna som kursmomentet innehåller. I läshänvisningar här indikeras dock endast till sidor i Alberts som innehåller för kursmomentet relevanta delar. Observera att läromedeln är byggd så att det även finns information relevant till utbildningen utanför de indikerade sidramarna. En kondenserad sammanfattning av kemin och cellbiologin på relativt enkel nivå finns i "Cellbiologi" av Erlanson-Albertsson, Charlotte & Gullberg, Urban. För embryologin på kursavsnittet används mest web-baserade läromedel. Det finns dock utmärkta böcker i embryologi att köpa om man hellre vill använda en bok i studier. Läkarprogrammet på McGill-universitet har embryologisidor på http://sprojects.mmi.mcgill.ca/embryology/earlydev/default.html Till dessa refereras i läshänvisningarna som "M". "embryology.ch" är en on-line kurs i embryologi. Den har utvecklats av universiteten i Freiburg, Lausanne och Bern. Siten finns på http://www.embryology.ch/indexen.html Till dessa sidor refereras i läshänvisningarna som "E". Bra animeringar om embryologi hittar man på http://www.indiana.edu/~anat550/embryo_main/ Spara gärna dessa som bokmärken.Studieteknik
Bra studieteknik är en färdighet som man lätt kan träna upp. Det finns många fördelar med bra studieteknik - den bäddar för bättre studieresultat, minskar stressnivån och skapar möjligheter för välmående under läkarutbildningen och även på fritiden. Dessutom är pedagogiska färdigheter mycket viktiga för en läkare som ledare för ett vårdlag samt i interaktion med patienter.- Ett väldigt bra sätt att lära sig och att skapa långsiktiga minnen är att använda metoden "plugga-försök återge-plugga mer-försök återge-tentera".
- Prova att studera samma material i olika miljöer - på bussen, på ett kafé, på biblioteket, hemma.
- Använd kursschemat som ett första underlag för planering av dina egna studier. Många studenter upplever att det fungerar väldigt bra om man själv gör ett veckoschema med tider där man fokuserar i olika uppgifter eller läsande. Glöm ej att det är viktigt att ta sig tid för att fundera och reflektera. Om du gillar att träna eller har någon annan hobby, glöm ej dessa under dina studier. Hjärnan fungerar bäst om du låter den få sin vila också. Enligt vissa studier är det lättare att lära sig om man rör på sig - tar promenader, dansar eller går på gympa.
- På kursmomentet används ett läromedel (Alberts) som till sin struktur liknar en komplicerad databas. Genom innehållsförteckningen och kapitelbeskrivningarna går det att hitta till relevanta sidor och avsnitt i boken. Tänk på att boken inte är avsedd för sträckläsning och man kan börja att läsa boken nästan var som helst. Böcker som Alberts, skrivna på expertnivå, skiljer sig ofta i detta avseende från gymnasieskolans läromedel, som är tänkta att läsas i sin helhet från pärm till pärm. Använd gärna bokmärken för att indikera viktiga delar. Du kan även göra en egen läsplan för boken. Ta lite tid för att studera bokens upplägg och glöm ej att titta i slutet av boken där det finns förklaringar för olika begrepp.
- Rita gärna egna diagram eller gör egna listor av viktiga fakta och koncept. Punktlistor fungerar bra om du skapar dem själv!
- Pedagogisk forskning visar att alltför detaljerade läshänvisningar som på hög detaljnivå berättar allt vad man skall kunna till tentamen definitivt inte skapar djupt, långsiktigt lärande - möjligtvis kan dessa underlätta sista minuten-studier. Dock är det så att det som lätt går in, försvinner också lika lätt.
- Vissa studenter väljer att bilda små studiegrupper där man arbetar tillsammans (kombinera gärna med kaffe och kanelbulle). Här har man möjlighet att undervisa varandra. Att förklara någonting för en annan student är ett utmärkt sätt att få en förståelse på väldigt hög nivå. Ett väldigt bra sätt att lära sig är också att byta självskapade övningsfrågor med kurskamrater.
- Om möjligt, ögna igenom beskrivningen av föreläsningsinnehållet i detta kompendium dagen före föreläsningen. Du kan även bläddra i boken och titta på bilderna. Då blir det lättare för din hjärna att hänga med på föreläsningarna.
Topic revision: r7 - 2011-02-06 - MattiNikkola
